Intervju med AT-tandläkarna AB.

Säkerhet från färdig dental produkt till patientens mun!

Den 30 augusti 2016 besökte vi en nystartad tandläkarrörelse i Malmö, AT Tandläkarna AB Kronborgsvägen 3 D i Malmö. Kliniken drivs av Aleksandra Thornsäter tillsammans med hennes make Thomas Thornsäter. I kliniken verkar två tandläkare och två tandsköterskor, men redan nu funderar man på att utöka personalen. Vidare driver Aleksandra och Thomas LT dentallaboratorium AB som tillverkar dentala produkter dels till den egna tandläkarkliniken, men också till en mängd tandläkarkliniker i Skåne, Danmark och till övriga Sverige.

Varför var just den här tandläkarpraktiken intressant för oss, kan man undra?

Jo, Aleksandra Thornsäter sitter i styrelsen för Stiftelsen Sjögrens syndrom som stödjer forskningen inom sjukdomen. Hon har genom sitt engagemang blivit upplyst om och insatt i hur svårt ”Sjögrenare” har det med munhälsan. Därför berättar Aleksandra och Thomas att man beslutat sig för att satsa extra för dem som lider av Sjögrens syndrom och för andra autoimmuna sjukdomar.

Aleksandra förklarar att hennes engagemang i Stiftelsen Sjögrens syndrom påverkat henne mycket och att hon sett stora brister i kunskapen avseende munhälsa kring autoimmuna sjukdomar. Bristande kunskaper som kan få följder vid felaktig behandling.

Aleksandra visar stolt upp de övertagna och fint renoverade lokalerna. Efter rundvandringen sätter vi oss ned och vi ställer lite frågor om hennes planer och inriktning med sin nya verksamhet.

Aleksandra förklarar för oss hur hon har tänkt driva kliniken. Tanken är att kliniken skall, förutom tandläkarens arbete, garantera det dentaltekniska material som hamnar i patientens mun.

Det som främst överraskar oss är att hon lägger tonvikt på ordet ”dentaltekniskt material”.

Vi undrade naturligtvis vad hon menar med detta?

Aleksandra uppger att i dag importeras en allt större mängd dentalprodukter såsom kronor, broar, löständer m.m. från utlandet och främst från Kina och det kan det kan vara förknippat med viss svårighet att verkligen garantera ingredienserna i de dentala produkterna. För den som drabbats av t.ex. Sjögrens syndrom, men även för andra, är det speciellt viktigt att broar, tandkronor m.m. inte innehåller tungmetaller.

Varför använder man inte inhemska produkter undrar vi och speciellt med tanke på, miljödebatten och önskan att slippa transporter från andra sidan jordklotet? Aleksandra svarar att hon tror att det är främst av ekonomiska skäl. En svensktillverkad krona kostar mellan 1 500 och 3 000 kronor i inköp medan en kinesisk krona kostar cirka 700 kronor. Till detta hör att priset inte blir lägre för den patient som fått en kinatillverkad krona. Mellanskillnaden hamnar i andra fickor.

Aleksandra uppger att det är många dentalfirmor i Sverige som samarbetar med utomeuropeiska dentallaboratorier, så att köpa in en tandkrona av en svensk dentalfirma behöver inte alls innebära att t.ex. tandkronan är tillverkad i Sverige.

Vad är då en tungmetall undrar vi?

Aleksandra svarar, utan att gå på allför svår kemi, att en tungmetall är ett kemiskt ämne som inte kan brytas ned och att de flesta tungmetallerna och deras kemiska föreningar är giftiga. Det som oftast benämns i media är bly, kadmium, kvicksilver, nickel och kobolt-krom m.m.

Vilka skador kan man få av tungmetaller?

Aleksandra förklarar att exempelvis så kan bly ger skador på nervsystemet och kan orsaka koncentrationsvårigheter, speciellt hos barn. Andra ämnen som kan förekomma i exempelvis broar och kronor är nickel. Socialstyrelsen avråder från att man använder nickelbaserade dentala produkter broar och kronor. Socialstyrelsen har också uppgett att vetskapen om hur frisättning av nickel i munnen och hur kroppen tar upp ämnet samt metabolism av frisatt nickel, är ofullständig.

Vi äldre då som fått munnen full av amalgam, hur har det påverkat oss?

Aleksandra svarar att hur det har påverkat oss har hon ingen aning om och frågan är om myndigheterna är speciellt intresserade, men hon uppger att Amalgam innehåller kvicksilver och från och med den 1 juni 2009 infördes ett förbud att använda amalgam/kvicksilver inom tandvården. Vad gäller Kadmium, svarar Aleksandra kort att Kadmium kan skada njurar och orsaka benskörhet.

Aleksandras slutsats är att om det är viktigt för både friska och sjuka människor att inte få i sig tungmetaller, så är det naturligtvis ännu mer olämpligt för ”Sjögrenare” på grund av sin autoimmunitet.

För att förstå Aleksandras argumentation gör vi en paus i intervjun med Aleksandra och redovisar en artikel i ämnet ”Kan vi lita på importerade dentala produkter” från Sjögrens Journal 2013.

Importen av dentala produkter tenderar att öka och kontrollen av produkterna är eller kan vara osäker. Myndigheterna gör allt för att stoppa otillåtna varor, men frågan är hur säkra vi kan vara och vad som kan ”glida” igenom kontrollen. I Sverige fram till 2010 uppgick omsättningen av importen av dentalprodukter till 1,5–2 miljarder kronor och omfattade 40 % av allt tandtekniskt arbete! Importen torde vara högre idag, enligt en undersökning genomförd av Läkemedelsverket 2011 (med stöd av Socialstyrelsen).

Det svenska tandtekniska laboratoriet (den legala tillverkaren) tar det fulla ansvaret för tillverkningen och slutresultatet. Det innebär att det svenska laboratoriet måste ha full kontroll över att tillverkningen sker i enlighet med det svenska regelverkets krav om man anlitar ett dentallaboratorium utanför EU/EES. I praktiken innebär det någon form av regelbunden närvaro och kontroller på det utländska laboratoriet för den svenska dentalfirman.

Det förekommer också att tandläkare själva beställer tandtekniska arbeten direkt från laboratorier utanför EU/EES. De legala förhållandena i det fallet är komplicerade och riskerar i förekommande fall att leda till att tandläkaren tillhandahåller patienten olagliga produkter. Grundläggande är att kraven i regelverket för tillverkning av specialanpassade produkter (produktsäkerhet, kontroller, processtyrning, dokumentation, registrering m.m.) måste vara uppfyllda.

Om tandläkaren beställer tandtekniska arbeten direkt från ett tandtekniskt laboratorium utanför EU/EES har tandläkaren en grannlaga uppgift att förvissa sig om att produkten är laglig. Om regelverkets krav inte är uppfyllda använder tandläkaren en olaglig produkt. Enligt EU-upplysningen och Sveriges riksdag skall all varuhandel vara säker inom EU. Generellt gäller att det är tillverkaren eller den som importerar en vara till EU som skall intyga att produkten uppfyller alla hälso-, miljö och säkerhetskrav. Finns tillverkaren utanför EU är det i första hand den som importerar produkten som har produktansvaret.

Den import som sker av både hel- och halvfabrikat av kronor, broar, löständer m.m. och i samband med detta har, i vissa fall, påståtts att de importerade produkterna har innehållit ämnen som kan vara skadliga för patienterna. Det som främst åberopats i samband härmed är tungmetaller.

Tillsynsmyndigheter av tandtekniska produkter.

De tillsynsmyndigheter som främst är intressanta i sammanhanget är:

Läkemedelsverket, myndigheten som bland annat ansvarar för tillsynen över de tandtekniska laboratorierna.

Socialstyrelsen, ansvarar bland annat för tillsynen över vårdgivarna, tandläkarna och vårdpersonal i övrigt.

Kemikalieinspektionen som bland annat utövar tillsynen över importörer av kemiska produkter.

Varför efterfrågas importerade kronor, broar och andra tandtekniska produkter från länder utanför EU?

På senare tid har även kritik framförts om att innehållet i importerade kronor och andra dentala produkter inte kan garanteras.

På Sveriges radio, P4 i Örebro uppgavs redan den 10/9 2010 att trots att de kinesiska kronorna är billigare, så får patienterna betala lika mycket som om de var svensktillverkade. Vidare uppger man att kvalitén hos de kinesiska kronorna ifrågasatts, bland annat efter ett nyhetsinslag i dansk TV, där det uppges att kinesiska kronor, efter test, innehöll nickel och bly.

Dental 24 som är en nyhets- och kunskapsdatabas inom odontologi uppger den 2/9 2010 att många kinesiska tandkronor inte är värda sin vikt i guld och refererar till danska nyhetsradion och program 21 söndag. I nämnda program uppges att tandkronor som skulle innehålla 75 % guld i själva verket innehöll 27–54 % guld, samt att kronorna innehöll bly och nickel. Även i nyhetsprogrammet Rapport, SVT, har man i september 2010 tagit upp frågan kring farliga metaller i importerade tandtekniska produkter. Sammantaget kan sägas att det förekommer att både privatpraktiserande tandläkare och folktandvården köper in tandtekniska produkter från Kina, eller annat land utanför EU.

Vi återgår till Aleksandra och frågar vad man som patient bör tänka på?

Aleksandra svarar: Först och främst saknar jag empatin från myndigheterna för de som fått sjukdomen Sjögrens syndrom. Det är fruktansvärt att dessa drabbade människor fr.o.m. 2013 blev fråntagna sin rätt till högkostnadsskyddet i tandvården. För att staten enligt den utredningen skulle spara ynka 400 miljoner kronor blev alltså patientgruppen Sjögrens syndrom utredningens ”offerlamm”.

De som drabbas är främst kvinnor som fortfarande ofta har lägre inkomster och pensioner än männen, med andra ord är sjukdomen en kvinnosjukdom. Tandvårdskostnaderna är en hög kostnad och det s.k. tredje steget i tandvårdreformen är en katastrof för dessa sjuka människor. Sjögrens syndrom är i stort en sjukdom som inte tas på allvar i Sverige. Jag engagerar mig mycket mot detta i Stiftelsen Sjögrens syndrom. I min verksamhet gör vi vad vi kan på tandläkarpraktiken för att göra deras vardag lite bättre.

För att återgå till frågan så säger Aleksandra att det viktigaste är att man som patient inser att man har ansvar för sig själv. Det ansvaret kan ingen ta över.

Om man är allergisk mot något ämne skall man berätta detta för sin tandläkare och om man inte vet skall man även uppge detta för sin tandläkare.

Glöm inte att fråga Din tandläkare vilket dentallaboratorium man anlitar och det gäller såväl den privata tandvården som Folktandvården.

Många tandläkare uppger att de köper kronor och broar från ett svenskt laboratorium, men uppger inte att dessa i sin tur har importerat produkterna från land utanför EU/EES och då ofta från Kina. Du har rätt att begära att enbart svenska produkter används på Dig om Du känner för det. Det är Din rättighet och ingen annans. Du har också rätt att begära en innehållsförteckning för en dental produkt, dels för Din egen trygghet men också om det senare skulle visa sig vara till nytta för Dig i rättsliga eller andra sammanhang.

Vad som sätts i Din mun avgör Du alltså själv, för om något senare blir fel, så är risken att Du får rätt i princip obefintlig. Det är alltså viktigt att tänka på att Du som patient har en valmöjlighet. Har Din tandläkare en uppfattning som inte stämmer överens med Ditt önskemål, så finns det andra tandläkare att vända sig till.

Vi avslutar intervjun och välkomnar ett välbehövligt nytänkande inom tandvården.

Vi önskar AT Tandläkarna i Malmö, Aleksandra och Thomas Thornsäter och hela deras personal lycka till och hoppas naturligtvis att fler kliniker i Sverige skall följa deras inriktning – dvs. säkerhet hela vägen från färdig produkt till patientens mun!

reportage prossimo