Intervju med AT-tandläkarna AB.

Säkerhet från färdig dental produkt till patientens mun!

Den 30 augusti 2016 besökte vi en nystartad tandläkarrörelse i Malmö, AT Tandläkarna AB Kronborgsvägen 3 D i Malmö. Kliniken drivs av Aleksandra Thornsäter tillsammans med hennes make Thomas Thornsäter. I kliniken verkar två tandläkare och två tandsköterskor, men redan nu funderar man på att utöka personalen. Vidare driver Aleksandra och Thomas LT dentallaboratorium AB som tillverkar dentala produkter dels till den egna tandläkarkliniken, men också till en mängd tandläkarkliniker i Skåne, Danmark och till övriga Sverige.

Varför var just den här tandläkarpraktiken intressant för oss, kan man undra?

Jo, Aleksandra Thornsäter sitter i styrelsen för Stiftelsen Sjögrens syndrom som stödjer forskningen inom sjukdomen. Hon har genom sitt engagemang blivit upplyst om och insatt i hur svårt ”Sjögrenare” har det med munhälsan. Därför berättar Aleksandra och Thomas att man beslutat sig för att satsa extra för dem som lider av Sjögrens syndrom och för andra autoimmuna sjukdomar.

Aleksandra förklarar att hennes engagemang i Stiftelsen Sjögrens syndrom påverkat henne mycket och att hon sett stora brister i kunskapen avseende munhälsa kring autoimmuna sjukdomar. Bristande kunskaper som kan få följder vid felaktig behandling.

Aleksandra visar stolt upp de övertagna och fint renoverade lokalerna. Efter rundvandringen sätter vi oss ned och vi ställer lite frågor om hennes planer och inriktning med sin nya verksamhet.

Aleksandra förklarar för oss hur hon har tänkt driva kliniken. Tanken är att kliniken skall, förutom tandläkarens arbete, garantera det dentaltekniska material som hamnar i patientens mun.

Det som främst överraskar oss är att hon lägger tonvikt på ordet ”dentaltekniskt material”.

Vi undrade naturligtvis vad hon menar med detta?

Aleksandra uppger att i dag importeras en allt större mängd dentalprodukter såsom kronor, broar, löständer m.m. från utlandet och främst från Kina och det kan det kan vara förknippat med viss svårighet att verkligen garantera ingredienserna i de dentala produkterna. För den som drabbats av t.ex. Sjögrens syndrom, men även för andra, är det speciellt viktigt att broar, tandkronor m.m. inte innehåller tungmetaller.

Varför använder man inte inhemska produkter undrar vi och speciellt med tanke på, miljödebatten och önskan att slippa transporter från andra sidan jordklotet? Aleksandra svarar att hon tror att det är främst av ekonomiska skäl. En svensktillverkad krona kostar mellan 1 500 och 3 000 kronor i inköp medan en kinesisk krona kostar cirka 700 kronor. Till detta hör att priset inte blir lägre för den patient som fått en kinatillverkad krona. Mellanskillnaden hamnar i andra fickor.

Aleksandra uppger att det är många dentalfirmor i Sverige som samarbetar med utomeuropeiska dentallaboratorier, så att köpa in en tandkrona av en svensk dentalfirma behöver inte alls innebära att t.ex. tandkronan är tillverkad i Sverige.

Vad är då en tungmetall undrar vi?

Aleksandra svarar, utan att gå på allför svår kemi, att en tungmetall är ett kemiskt ämne som inte kan brytas ned och att de flesta tungmetallerna och deras kemiska föreningar är giftiga. Det som oftast benämns i media är bly, kadmium, kvicksilver, nickel och kobolt-krom m.m.

Vilka skador kan man få av tungmetaller?

Aleksandra förklarar att exempelvis så kan bly ger skador på nervsystemet och kan orsaka koncentrationsvårigheter, speciellt hos barn. Andra ämnen som kan förekomma i exempelvis broar och kronor är nickel. Socialstyrelsen avråder från att man använder nickelbaserade dentala produkter broar och kronor. Socialstyrelsen har också uppgett att vetskapen om hur frisättning av nickel i munnen och hur kroppen tar upp ämnet samt metabolism av frisatt nickel, är ofullständig.

Vi äldre då som fått munnen full av amalgam, hur har det påverkat oss?

Aleksandra svarar att hur det har påverkat oss har hon ingen aning om och frågan är om myndigheterna är speciellt intresserade, men hon uppger att Amalgam innehåller kvicksilver och från och med den 1 juni 2009 infördes ett förbud att använda amalgam/kvicksilver inom tandvården. Vad gäller Kadmium, svarar Aleksandra kort att Kadmium kan skada njurar och orsaka benskörhet.

Aleksandras slutsats är att om det är viktigt för både friska och sjuka människor att inte få i sig tungmetaller, så är det naturligtvis ännu mer olämpligt för ”Sjögrenare” på grund av sin autoimmunitet.

För att förstå Aleksandras argumentation gör vi en paus i intervjun med Aleksandra och redovisar en artikel i ämnet ”Kan vi lita på importerade dentala produkter” från Sjögrens Journal 2013.

Importen av dentala produkter tenderar att öka och kontrollen av produkterna är eller kan vara osäker. Myndigheterna gör allt för att stoppa otillåtna varor, men frågan är hur säkra vi kan vara och vad som kan ”glida” igenom kontrollen. I Sverige fram till 2010 uppgick omsättningen av importen av dentalprodukter till 1,5–2 miljarder kronor och omfattade 40 % av allt tandtekniskt arbete! Importen torde vara högre idag, enligt en undersökning genomförd av Läkemedelsverket 2011 (med stöd av Socialstyrelsen).

Det svenska tandtekniska laboratoriet (den legala tillverkaren) tar det fulla ansvaret för tillverkningen och slutresultatet. Det innebär att det svenska laboratoriet måste ha full kontroll över att tillverkningen sker i enlighet med det svenska regelverkets krav om man anlitar ett dentallaboratorium utanför EU/EES. I praktiken innebär det någon form av regelbunden närvaro och kontroller på det utländska laboratoriet för den svenska dentalfirman.

Det förekommer också att tandläkare själva beställer tandtekniska arbeten direkt från laboratorier utanför EU/EES. De legala förhållandena i det fallet är komplicerade och riskerar i förekommande fall att leda till att tandläkaren tillhandahåller patienten olagliga produkter. Grundläggande är att kraven i regelverket för tillverkning av specialanpassade produkter (produktsäkerhet, kontroller, processtyrning, dokumentation, registrering m.m.) måste vara uppfyllda.

Om tandläkaren beställer tandtekniska arbeten direkt från ett tandtekniskt laboratorium utanför EU/EES har tandläkaren en grannlaga uppgift att förvissa sig om att produkten är laglig. Om regelverkets krav inte är uppfyllda använder tandläkaren en olaglig produkt. Enligt EU-upplysningen och Sveriges riksdag skall all varuhandel vara säker inom EU. Generellt gäller att det är tillverkaren eller den som importerar en vara till EU som skall intyga att produkten uppfyller alla hälso-, miljö och säkerhetskrav. Finns tillverkaren utanför EU är det i första hand den som importerar produkten som har produktansvaret.

Den import som sker av både hel- och halvfabrikat av kronor, broar, löständer m.m. och i samband med detta har, i vissa fall, påståtts att de importerade produkterna har innehållit ämnen som kan vara skadliga för patienterna. Det som främst åberopats i samband härmed är tungmetaller.

Tillsynsmyndigheter av tandtekniska produkter.

De tillsynsmyndigheter som främst är intressanta i sammanhanget är:

Läkemedelsverket, myndigheten som bland annat ansvarar för tillsynen över de tandtekniska laboratorierna.

Socialstyrelsen, ansvarar bland annat för tillsynen över vårdgivarna, tandläkarna och vårdpersonal i övrigt.

Kemikalieinspektionen som bland annat utövar tillsynen över importörer av kemiska produkter.

Varför efterfrågas importerade kronor, broar och andra tandtekniska produkter från länder utanför EU?

På senare tid har även kritik framförts om att innehållet i importerade kronor och andra dentala produkter inte kan garanteras.

På Sveriges radio, P4 i Örebro uppgavs redan den 10/9 2010 att trots att de kinesiska kronorna är billigare, så får patienterna betala lika mycket som om de var svensktillverkade. Vidare uppger man att kvalitén hos de kinesiska kronorna ifrågasatts, bland annat efter ett nyhetsinslag i dansk TV, där det uppges att kinesiska kronor, efter test, innehöll nickel och bly.

Dental 24 som är en nyhets- och kunskapsdatabas inom odontologi uppger den 2/9 2010 att många kinesiska tandkronor inte är värda sin vikt i guld och refererar till danska nyhetsradion och program 21 söndag. I nämnda program uppges att tandkronor som skulle innehålla 75 % guld i själva verket innehöll 27–54 % guld, samt att kronorna innehöll bly och nickel. Även i nyhetsprogrammet Rapport, SVT, har man i september 2010 tagit upp frågan kring farliga metaller i importerade tandtekniska produkter. Sammantaget kan sägas att det förekommer att både privatpraktiserande tandläkare och folktandvården köper in tandtekniska produkter från Kina, eller annat land utanför EU.

Vi återgår till Aleksandra och frågar vad man som patient bör tänka på?

Aleksandra svarar: Först och främst saknar jag empatin från myndigheterna för de som fått sjukdomen Sjögrens syndrom. Det är fruktansvärt att dessa drabbade människor fr.o.m. 2013 blev fråntagna sin rätt till högkostnadsskyddet i tandvården. För att staten enligt den utredningen skulle spara ynka 400 miljoner kronor blev alltså patientgruppen Sjögrens syndrom utredningens ”offerlamm”.

De som drabbas är främst kvinnor som fortfarande ofta har lägre inkomster och pensioner än männen, med andra ord är sjukdomen en kvinnosjukdom. Tandvårdskostnaderna är en hög kostnad och det s.k. tredje steget i tandvårdreformen är en katastrof för dessa sjuka människor. Sjögrens syndrom är i stort en sjukdom som inte tas på allvar i Sverige. Jag engagerar mig mycket mot detta i Stiftelsen Sjögrens syndrom. I min verksamhet gör vi vad vi kan på tandläkarpraktiken för att göra deras vardag lite bättre.

För att återgå till frågan så säger Aleksandra att det viktigaste är att man som patient inser att man har ansvar för sig själv. Det ansvaret kan ingen ta över.

Om man är allergisk mot något ämne skall man berätta detta för sin tandläkare och om man inte vet skall man även uppge detta för sin tandläkare.

Glöm inte att fråga Din tandläkare vilket dentallaboratorium man anlitar och det gäller såväl den privata tandvården som Folktandvården.

Många tandläkare uppger att de köper kronor och broar från ett svenskt laboratorium, men uppger inte att dessa i sin tur har importerat produkterna från land utanför EU/EES och då ofta från Kina. Du har rätt att begära att enbart svenska produkter används på Dig om Du känner för det. Det är Din rättighet och ingen annans. Du har också rätt att begära en innehållsförteckning för en dental produkt, dels för Din egen trygghet men också om det senare skulle visa sig vara till nytta för Dig i rättsliga eller andra sammanhang.

Vad som sätts i Din mun avgör Du alltså själv, för om något senare blir fel, så är risken att Du får rätt i princip obefintlig. Det är alltså viktigt att tänka på att Du som patient har en valmöjlighet. Har Din tandläkare en uppfattning som inte stämmer överens med Ditt önskemål, så finns det andra tandläkare att vända sig till.

Vi avslutar intervjun och välkomnar ett välbehövligt nytänkande inom tandvården.

Vi önskar AT Tandläkarna i Malmö, Aleksandra och Thomas Thornsäter och hela deras personal lycka till och hoppas naturligtvis att fler kliniker i Sverige skall följa deras inriktning – dvs. säkerhet hela vägen från färdig produkt till patientens mun!

reportage prossimo

Stiftelsen Sjögrens syndrom har beviljat forskningsbidrag om 50.000 kr till Specialistläkare Peter Olsson.

Stiftelsen Sjögrens syndrom har den 22 oktober 2016 beviljat forskningsbidrag om 50.000 kr till specialistläkare Peter Olsson.
Peter Olsson är doktorand vid Lunds Universitet och hans doktorandprojekt är inriktat mot sjukdomen Sjögrens syndrom och innefattar både epidemiologi och laborativa analyser på serum. Peter Olsson är anställd som specialistläkare vid Reaumatologen, Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Vi publicerar här dels hans forskningsansökan, men även en beskrivning av hans arbete på lekmannaspråk.

Vi är glada att kunna hjälpa till och tackar samtidigt alla gåvogivare som med sina gåvor bidragit till att vi tagit ytterligare ett steg i kampen mot sjukdomen Sjögrens syndrom.

För Stiftelsen Sjögrens syndrom

/Jesper von Wowern
ordförande

Målsättning med forskningsansökan.

Jag heter Peter Olsson och är nybliven specialist i Reumatologi och tjänstgör på Skånes universitetssjukhus. Vidare är jag doktorand vid Lunds universitet. Mitt doktorandprojekt är inriktat mot Sjögrens syndrom och innefattar både epidemiologi och laborativa analyser på serum.

Bland patienter med Sjögrens syndrom är besvär från luftvägarna vanligt. Besvären innefattar långvarig hosta och dyspné p.g.a. torra luftrör men även en hög förekomst av kronisk obstruktiv lungsjukdom, trots att man inte rökt, samt interstitiell lungsjukdom med minskad diffusionskapacitet,
traktionsbronkieiktasier och cystor. lnterstitiell lungsjukdom är kopplat till ökad mortalitet hos patienter med Sjögren’s syndrom.

Behandlingsmöiligheterna och kunskapen om den bakomliggande sjukdomsprocessen för Sjögrens syndrom har länge varit begränsade. De senaste åren har nyare behandlingsalternativ tillkommit (rituximab, belimumab) där läkemedelsstudier pågår. För att på sikt kunna veta vilka patienter som
ska behandlas och när i sjukdomsförloppet de ska behandlas måste förståelsen för den bakomliggande sjukdomsprocessen Oka. Ökad förståelse kan också på sikt leda tillatt man utvecklar andra behandlingar samt eventuellt annan diagnostik.

Som en del av mitt doktorandprojekt kommer vi analysera cytokinnivåer i serum på patienter med Sjögrens syndrom och lungengagemang. Patienterna är väl karaktäriserade med spirometri, skiktröntgen av lungorna, symtomskattningar och skattning av aktivitet i Sjögrens syndrom med hjälp att skattningsformuläret ESSDAI. För att förstå den inflammatoriska processen bättre planerar vi att göra cytokinanalyser på serum från dessa patienter. Vi ämnar därefter jämföra dessa resultat med tidigare publicerade resultat på cytokinnivåer hos patienter med KOL på rökbasis och patienter med andra former av ILD samt se ifall man kan korrelera cytokinnivåerna med andra kliniska markörer såsom symtomskattningar, röntgenfynd eller annat hos Sjögrenpatienterna. Det är viktigt att veta ifall symtom eller funktionsinskränkning beror på aktiv inflammation eller skada efter inflammation då den förstnämnda skulle kunna vara åtkomlig för immunomodulerande behandling. Etiskt godkännande för studien finns.

För att mäta cytokinnivåer används i regel olika varianter av ELISA. Då patienter med Sjögrens syndrom otta har reumatoidfaktor i blodet försvåras analysen då reumatoidfaktorn kan korsbinda de antikroppar som används för detektering av cytokiner vid ELISA. Vi har därför inlett ett samarbete med kollegor på Seruminstitutet i Köpenhamn som är väl förtrogna med att hantera dessa problem.
Vi planerar att genomföra analyserna nu till hösten 2016. Dessa analyser innebär givetvis en kostnad och vi skulle vara tacksamma om vi kunde få ett ekonomiskt stöd från stiftelsen Sjögrens syndrom om 50 000 kr vilket skulle täcka en del av kostnaden för material och arbete.

Lund den 25 april 2016
Peter Olsson specialist reumatologi, doktorand

Doktorandprojekt för Peter Olsson
Bakgrund
Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en av de vanligaste reumatologiska sjukdomarna med en prevalens på som uppskattas ligga mellan 0,1-2,4/1000 invånare. Huvudsymtomen utgörs av torrhet i ögon och mun p.g.a. autoimmun inflammation i tår- och spottkörtlar. Även andra s.k. exokrina körtlar kan påverkas med torrhet i luftrören, näsan, genitalt och i huden som följd. Torrheten i ögon och mun är mycket uttalad ibland är tår och salivproduktion helt upphävd. När man har besvär med torrhet och samtidigt har en annan reumatologisk sjukdom, t.ex. reumatoid artrit, SLE, systemisk skleros, benämns tillståndet sekundärt Sjögrens (sSS) syndrom. Vid pSS kan även andra organ drabbas så som lungor, hud, leder och njurar. Besvären från dessa organ är ofta milda jämför med andra reumatologiska sjukdomar. Ett av de större bekymren vid pSS är en uttalad trötthet. Orsaken är inte känd men en teori är att inflammatoriska signalmolekyler (interferon) påverkar hjärnan. Immunologiskt ser man än hög förekomst av autoantikroppar ffa anti-SSA, SSB samt reumatoid faktor (RF) och antinukleära antikroppar. RF är en antikropp som binder andra antikroppar. Behandlingen av pSS är i dagsläget begränsad och utgörs huvudsakligen av tår- och salivsubstitut. Det finns ingen godkänd medicin som påverkar utvecklingen av pSS. I enstaka fall med svårare engagemang av t.ex. lungorna används immunhämmande läkemedel som används vid andra reumatologiska tillstånd. Det finns ett stort behov av att kartlägga bakomliggande sjukdomsmekanism för att driva forskningen framåt så att vi på sikt kan få fram mediciner för pSS.
Mitt doktorandprojekt innefattar både försök att hitta omgivningsfaktorer som påverkar risken för utveckling av pSS samt analyser av inflammatoriska signalproteiner (cytokiner) i serum hos patienter med pSS för att få fördjupad förståelse för sjukdomsutvecklingen samt vad som driver inflammationen.

Projektplan
Studie 1
Omgivningsfaktorers påverkan på utveckling av primärt Sjögrens syndrom.
I Malmö har två stora befolkningsstudier genomförts. Den ena hade som huvudsyfte att studera hjärt-kärlsjukdomar och den andra att studera riskfaktorer för cancer. I dessa databaser finns ett mycket data lagrat. I Malmö finns även ett forskningsregister med patienter som diagnosticerats med pSS. Genom att välja ut patienter som, efter att de varit med i befolkningsstudierna, diagnostiserats med pSS hoppas vi kunna identifiera riskfaktorer för att utveckla pSS. Manuskript är färdigställt och inskickat till tidskrift.

Studie 2:
Utveckling av metod för att kunna analysera serum från patienter med pSS med ELISA
Som nämnts ovan har patienter med pSS i hög grad reumatoid faktor (RF) i blodet. Denna antikropp binder till andra antikroppar. Det vanligaste och effektivaste sättet att mäta proteiner i blod är en metod som kallas ELISA (Enzyme-Linked ImmunoSorbent Assay). I denna metod används antikroppar som detekterar olika proteiner. Eftersom RF binder antikroppar finns det stor risk att detta stör analysen. Denna studie syftade till att utveckla ett protokoll där man eliminerar RF så att man inte får felaktiga värden. Studien är avslutad och publicerad.

Studie 3
Cytokinanalyser i serum hos patienter med pSS och lungengagemang
Många patienter med pSS upplever besvär från luftvägarna med ffa torrhosta som besvär. En del patienter utvecklar också kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), trots att de inte rökt, eller en autoimmun lunginflammation, vilket benämns som lungengagemang vid pSS. I Malmö har ett antal patienter med pSS och lungengagemang identifierats och noggrant karaktäriserats med skattningsformulär, skiktröntgen av lungorna, spirometri och blodprover. Vi planerar att analysera signalproteiner i serum hos dessa för att se vilken inflammatorisk profil som föreligger. Förhoppningsvis kan detta i sin tur ge en fingervisning om hur man ska gå vidare med ytterligare studier samt vilken behandling som kan vara effektiv. Analyserna kommer ske på laboratorium som har vana vid att hantera serum med reumatoid faktor som annars är ett problem, v.g. se ovan.

Studie 4
Påverkan av rökning vid primärt Sjögrens syndrom
Att rökning påverkar utvecklingen av ett stort antal sjukdomar är välkänt även bland allmänheten. Ett flertal olika cancersjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och kroniskt obstruktiv lungsjukdom är starkt kopplade till rökning. Rökning påverkar även reumatologiska sjukdomar, så som reumatoid artrit, negativt. Röken som bildas när man antänder tobak innehåller ett stort antal ämnen som potentiellt är cancerframkallande och vävnadsskadande. Röken påverkar även det immunologiska systemet vilket sannolik påverkar sjukdomsutvecklingen vid både hjärt-kärlsjukdom och reumatologiska sjukdomar. Att rökning är hälsovådligt och ska undvikas är mycket väl underbyggt. Det finns dock sjukdomstillstånd som verkar förvärras när man slutar röka så som ulcerös kolit och sannolikt Parkinsons sjukdom. Detta är av intresse när man försöker förstå den bakomliggande mekanismen för olika sjukdomar. Hur rökning påverkar primärt Sjögrens syndrom är inte väl kartlagt. Bland patienter med pSS är förekomsten av rökare lägre jmf med befolkningen i stort men detta kan bero på att patienter ofta har besvär med torrhosta och torrhet i munnen p.g.a. av sin sjukdom. Vi vet att patienter med Sjögrens syndrom har mycket luftvägssymtom generellt och att en del utvecklar KOL och autoimmun lunginflammation. I denna studie skickar vi ut en enkät till de patienter vi har i vårt register och inhämtar information om rökning och luftvägssymtom för att se ifall det finns någon skillnad mellan de patienter som röker och de som inte röker.

Lekmannabeskrivning.
Doktorandprojekt för Peter Olsson
Bakgrund
Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en av de vanligaste reumatologiska sjukdomarna med en prevalens på som uppskattas ligga mellan 0,1-2,4/1000 invånare. Huvudsymtomen utgörs av torrhet i ögon och mun p.g.a. autoimmun inflammation i tår- och spottkörtlar. Även andra s.k. exokrina körtlar kan påverkas med torrhet i luftrören, näsan, genitalt och i huden som följd. Torrheten i ögon och mun är mycket uttalad ibland är tår och salivproduktion helt upphävd. När man har besvär med torrhet och samtidigt har en annan reumatologisk sjukdom, t.ex. reumatoid artrit, SLE, systemisk skleros, benämns tillståndet sekundärt Sjögrens (sSS) syndrom. Vid pSS kan även andra organ drabbas så som lungor, hud, leder och njurar. Besvären från dessa organ är ofta milda jämför med andra reumatologiska sjukdomar. Ett av de större bekymren vid pSS är en uttalad trötthet. Orsaken är inte känd men en teori är att inflammatoriska signalmolekyler (interferon) påverkar hjärnan. Immunologiskt ser man än hög förekomst av autoantikroppar ffa anti-SSA, SSB samt reumatoid faktor (RF) och antinukleära antikroppar. RF är en antikropp som binder andra antikroppar. Behandlingen av pSS är i dagsläget begränsad och utgörs huvudsakligen av tår- och salivsubstitut. Det finns ingen godkänd medicin som påverkar utvecklingen av pSS. I enstaka fall med svårare engagemang av t.ex. lungorna används immunhämmande läkemedel som används vid andra reumatologiska tillstånd. Det finns ett stort behov av att kartlägga bakomliggande sjukdomsmekanism för att driva forskningen framåt så att vi på sikt kan få fram mediciner för pSS.
Mitt doktorandprojekt innefattar både försök att hitta omgivningsfaktorer som påverkar risken för utveckling av pSS samt analyser av inflammatoriska signalproteiner (cytokiner) i serum hos patienter med pSS för att få fördjupad förståelse för sjukdomsutvecklingen samt vad som driver inflammationen.

Intervju med

Överläkare Rabinarayan Dash.

Den 8 mars 2016 fick vi glädjen att intervjua Rabinarayan Dash, eller Rabi Dash som han själv säger. Anledningen till att vi gärna ville intervjua just Rabi Dash är att han dels är känd inom läkarkåren och dels innehar stort förtroende hos  många som är drabbade av autoimmuna  sjukdomar.

Rabi Dash är född 1964 i Balasore, Odisha i Indien. Han utbildade sig till läkare i sitt hemland och hade tänkt att praktisera  där livet ut om det inte hade varit för kärleken, eller som han uttrycker det, det var kärleken till min svenska fru som avgjorde val av plats för mitt arbete, på Capio kliniken i Malmö. Rabi Dash har dock inte helt lämnat Indien utan arbetar också tidvis på ett sjukhus i Indien, på sin födelseort och som han driver gemensamt med andra läkare i stiftelseform (foundation) . Detta sjukhus är specialiserat på praktisk behandling samt forskning kring autoimmuna sjukdomar.

Rabi Dash är numera överläkare och specialist i intern medicin och reumatologi och han har verkat som läkare i Sverige i 16 år.

Varifrån hans intresse för medicinen kommer kan han inte direkt säga eftersom det inte har funnits någon tradition inom släkten att söka sig till läkarkåren. Hans enda förklaring är intresset av att lindra smärta hos sina medmänniskor, samt att förhindra handikapp. Vidare upplyser han oss om att just autoimmuna sjukdomar är, efter hjärt- och kärlsjukdomar, de mest dominerande i Skandinavien, så patientunderlaget är omfattande.

Rabi Dash berättar vidare att de autoimmuna sjukdomarna inte är så dominerande per capita i Indien som i Skandinavien. Vad detta beror på vet man inte, men kanske kan levnadsmiljö och genetiskt arv spela en viss roll. Han uppger även med bestämdhet att rökning är en utlösande faktor för sjukdomen Sjögrens syndrom.

Vi berättar för honom att många som fått diagnosen Sjögrens syndrom, ofta uppger att det har tagit mycket lång tid för dem att få sin diagnos och vi undrar varför det är så. En förklaring till den långa utredningstiden kan, enligt Rabi Dash, bero på dålig kunskap inom läkarkåren, ointresse eller att sjukdomen helt enkelt inte prioriteras som den borde. Sjukdomen upptäcktes för övrigt av svensken Henrik Sjögren och underligt nog så är forskning och förståelse för sjukdomen större i flera länder utanför Sverige, bl.a.  Storbritannien, Frankrike, USA, Indien med flera.

Vi frågar Rabi Dash om levnadssätt kan påverka och eventuellt  lindra den sjukes vardag.  Rabi Dash svarar att visst kan det vara så, men det viktigaste är att man får i sig alla ämnen via en allsidig kost. Om man t.ex. är vegetarian eller vegan måste man tillgodose bl.a. sitt proteinintag  på annat sätt. Han tror inte på att utesluta kost som innehåller viktiga vitaminer, mineraler m.m. och som man måste ha för att kunna leva ett normalt liv. Det gäller helt enkelt att prova sig fram. Sjukdomen Sjögrens syndrom yttrar sig på så olika vis, så det som hjälper en patient behöver inte vara rätt metod för en annan.

Vi undrar då vad kan man göra för att hjälpa och lindra problemen för den som drabbats av en autoimmun sjukdom?

Rabi Dash understryker att det är viktigt att läkare och patient har en bra dialog. Det kan vara att få hjälp med sjukgymnastik, att få kontakt med ögonläkare eller annan läkare med specialinriktning, att tala med kurator, att se vad man kan göra åt den speciella trötthet som man kan drabbas av m.m., men framför allt – en bra dialog med sin läkare.

I dag är det de amerikanska kriterierna som gäller för säkerställande av diagnosen Sjögrens syndrom, förut var det de s.k. Köpenhamnskriterierna. Vi undrar om dessa kriterier är allenarådande och om de eventuellt kommer att förändras i framtiden. Rabi Dash menar att man numera saknar en pionjär och auktoritet inom ämnet, en sådan som vi hade i Docent Rolf Manthorpe och som tyvärr gick bort nyligen. Det svårt att finna någon likvärdig inom forskningen. Dock säger han att han tror att med hjälp av forskningen så kommer man troligen att lösa gåtan Sjögrens syndrom. Han är dock lite tveksam till att enbart och statiskt bedöma sjukdomen utifrån gällande kriterier, utan man måste skapa sig en helhetsbild av patienten ifråga och utifrån det göra en medicinsk bedömning. En slutsats som verkar logisk eftersom gåtan, autoimmuna sjukdomar, ännu inte är löst

reportage: prossimo