Stiftelsen Sjögrens syndrom har beviljat forskningsbidrag om 50.000 kr till Specialistläkare Peter Olsson.

Stiftelsen Sjögrens syndrom har den 22 oktober 2016 beviljat forskningsbidrag om 50.000 kr till specialistläkare Peter Olsson.
Peter Olsson är doktorand vid Lunds Universitet och hans doktorandprojekt är inriktat mot sjukdomen Sjögrens syndrom och innefattar både epidemiologi och laborativa analyser på serum. Peter Olsson är anställd som specialistläkare vid Reaumatologen, Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Vi publicerar här dels hans forskningsansökan, men även en beskrivning av hans arbete på lekmannaspråk.

Vi är glada att kunna hjälpa till och tackar samtidigt alla gåvogivare som med sina gåvor bidragit till att vi tagit ytterligare ett steg i kampen mot sjukdomen Sjögrens syndrom.

För Stiftelsen Sjögrens syndrom

/Jesper von Wowern
ordförande

Målsättning med forskningsansökan.

Jag heter Peter Olsson och är nybliven specialist i Reumatologi och tjänstgör på Skånes universitetssjukhus. Vidare är jag doktorand vid Lunds universitet. Mitt doktorandprojekt är inriktat mot Sjögrens syndrom och innefattar både epidemiologi och laborativa analyser på serum.

Bland patienter med Sjögrens syndrom är besvär från luftvägarna vanligt. Besvären innefattar långvarig hosta och dyspné p.g.a. torra luftrör men även en hög förekomst av kronisk obstruktiv lungsjukdom, trots att man inte rökt, samt interstitiell lungsjukdom med minskad diffusionskapacitet,
traktionsbronkieiktasier och cystor. lnterstitiell lungsjukdom är kopplat till ökad mortalitet hos patienter med Sjögren’s syndrom.

Behandlingsmöiligheterna och kunskapen om den bakomliggande sjukdomsprocessen för Sjögrens syndrom har länge varit begränsade. De senaste åren har nyare behandlingsalternativ tillkommit (rituximab, belimumab) där läkemedelsstudier pågår. För att på sikt kunna veta vilka patienter som
ska behandlas och när i sjukdomsförloppet de ska behandlas måste förståelsen för den bakomliggande sjukdomsprocessen Oka. Ökad förståelse kan också på sikt leda tillatt man utvecklar andra behandlingar samt eventuellt annan diagnostik.

Som en del av mitt doktorandprojekt kommer vi analysera cytokinnivåer i serum på patienter med Sjögrens syndrom och lungengagemang. Patienterna är väl karaktäriserade med spirometri, skiktröntgen av lungorna, symtomskattningar och skattning av aktivitet i Sjögrens syndrom med hjälp att skattningsformuläret ESSDAI. För att förstå den inflammatoriska processen bättre planerar vi att göra cytokinanalyser på serum från dessa patienter. Vi ämnar därefter jämföra dessa resultat med tidigare publicerade resultat på cytokinnivåer hos patienter med KOL på rökbasis och patienter med andra former av ILD samt se ifall man kan korrelera cytokinnivåerna med andra kliniska markörer såsom symtomskattningar, röntgenfynd eller annat hos Sjögrenpatienterna. Det är viktigt att veta ifall symtom eller funktionsinskränkning beror på aktiv inflammation eller skada efter inflammation då den förstnämnda skulle kunna vara åtkomlig för immunomodulerande behandling. Etiskt godkännande för studien finns.

För att mäta cytokinnivåer används i regel olika varianter av ELISA. Då patienter med Sjögrens syndrom otta har reumatoidfaktor i blodet försvåras analysen då reumatoidfaktorn kan korsbinda de antikroppar som används för detektering av cytokiner vid ELISA. Vi har därför inlett ett samarbete med kollegor på Seruminstitutet i Köpenhamn som är väl förtrogna med att hantera dessa problem.
Vi planerar att genomföra analyserna nu till hösten 2016. Dessa analyser innebär givetvis en kostnad och vi skulle vara tacksamma om vi kunde få ett ekonomiskt stöd från stiftelsen Sjögrens syndrom om 50 000 kr vilket skulle täcka en del av kostnaden för material och arbete.

Lund den 25 april 2016
Peter Olsson specialist reumatologi, doktorand

Doktorandprojekt för Peter Olsson
Bakgrund
Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en av de vanligaste reumatologiska sjukdomarna med en prevalens på som uppskattas ligga mellan 0,1-2,4/1000 invånare. Huvudsymtomen utgörs av torrhet i ögon och mun p.g.a. autoimmun inflammation i tår- och spottkörtlar. Även andra s.k. exokrina körtlar kan påverkas med torrhet i luftrören, näsan, genitalt och i huden som följd. Torrheten i ögon och mun är mycket uttalad ibland är tår och salivproduktion helt upphävd. När man har besvär med torrhet och samtidigt har en annan reumatologisk sjukdom, t.ex. reumatoid artrit, SLE, systemisk skleros, benämns tillståndet sekundärt Sjögrens (sSS) syndrom. Vid pSS kan även andra organ drabbas så som lungor, hud, leder och njurar. Besvären från dessa organ är ofta milda jämför med andra reumatologiska sjukdomar. Ett av de större bekymren vid pSS är en uttalad trötthet. Orsaken är inte känd men en teori är att inflammatoriska signalmolekyler (interferon) påverkar hjärnan. Immunologiskt ser man än hög förekomst av autoantikroppar ffa anti-SSA, SSB samt reumatoid faktor (RF) och antinukleära antikroppar. RF är en antikropp som binder andra antikroppar. Behandlingen av pSS är i dagsläget begränsad och utgörs huvudsakligen av tår- och salivsubstitut. Det finns ingen godkänd medicin som påverkar utvecklingen av pSS. I enstaka fall med svårare engagemang av t.ex. lungorna används immunhämmande läkemedel som används vid andra reumatologiska tillstånd. Det finns ett stort behov av att kartlägga bakomliggande sjukdomsmekanism för att driva forskningen framåt så att vi på sikt kan få fram mediciner för pSS.
Mitt doktorandprojekt innefattar både försök att hitta omgivningsfaktorer som påverkar risken för utveckling av pSS samt analyser av inflammatoriska signalproteiner (cytokiner) i serum hos patienter med pSS för att få fördjupad förståelse för sjukdomsutvecklingen samt vad som driver inflammationen.

Projektplan
Studie 1
Omgivningsfaktorers påverkan på utveckling av primärt Sjögrens syndrom.
I Malmö har två stora befolkningsstudier genomförts. Den ena hade som huvudsyfte att studera hjärt-kärlsjukdomar och den andra att studera riskfaktorer för cancer. I dessa databaser finns ett mycket data lagrat. I Malmö finns även ett forskningsregister med patienter som diagnosticerats med pSS. Genom att välja ut patienter som, efter att de varit med i befolkningsstudierna, diagnostiserats med pSS hoppas vi kunna identifiera riskfaktorer för att utveckla pSS. Manuskript är färdigställt och inskickat till tidskrift.

Studie 2:
Utveckling av metod för att kunna analysera serum från patienter med pSS med ELISA
Som nämnts ovan har patienter med pSS i hög grad reumatoid faktor (RF) i blodet. Denna antikropp binder till andra antikroppar. Det vanligaste och effektivaste sättet att mäta proteiner i blod är en metod som kallas ELISA (Enzyme-Linked ImmunoSorbent Assay). I denna metod används antikroppar som detekterar olika proteiner. Eftersom RF binder antikroppar finns det stor risk att detta stör analysen. Denna studie syftade till att utveckla ett protokoll där man eliminerar RF så att man inte får felaktiga värden. Studien är avslutad och publicerad.

Studie 3
Cytokinanalyser i serum hos patienter med pSS och lungengagemang
Många patienter med pSS upplever besvär från luftvägarna med ffa torrhosta som besvär. En del patienter utvecklar också kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), trots att de inte rökt, eller en autoimmun lunginflammation, vilket benämns som lungengagemang vid pSS. I Malmö har ett antal patienter med pSS och lungengagemang identifierats och noggrant karaktäriserats med skattningsformulär, skiktröntgen av lungorna, spirometri och blodprover. Vi planerar att analysera signalproteiner i serum hos dessa för att se vilken inflammatorisk profil som föreligger. Förhoppningsvis kan detta i sin tur ge en fingervisning om hur man ska gå vidare med ytterligare studier samt vilken behandling som kan vara effektiv. Analyserna kommer ske på laboratorium som har vana vid att hantera serum med reumatoid faktor som annars är ett problem, v.g. se ovan.

Studie 4
Påverkan av rökning vid primärt Sjögrens syndrom
Att rökning påverkar utvecklingen av ett stort antal sjukdomar är välkänt även bland allmänheten. Ett flertal olika cancersjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och kroniskt obstruktiv lungsjukdom är starkt kopplade till rökning. Rökning påverkar även reumatologiska sjukdomar, så som reumatoid artrit, negativt. Röken som bildas när man antänder tobak innehåller ett stort antal ämnen som potentiellt är cancerframkallande och vävnadsskadande. Röken påverkar även det immunologiska systemet vilket sannolik påverkar sjukdomsutvecklingen vid både hjärt-kärlsjukdom och reumatologiska sjukdomar. Att rökning är hälsovådligt och ska undvikas är mycket väl underbyggt. Det finns dock sjukdomstillstånd som verkar förvärras när man slutar röka så som ulcerös kolit och sannolikt Parkinsons sjukdom. Detta är av intresse när man försöker förstå den bakomliggande mekanismen för olika sjukdomar. Hur rökning påverkar primärt Sjögrens syndrom är inte väl kartlagt. Bland patienter med pSS är förekomsten av rökare lägre jmf med befolkningen i stort men detta kan bero på att patienter ofta har besvär med torrhosta och torrhet i munnen p.g.a. av sin sjukdom. Vi vet att patienter med Sjögrens syndrom har mycket luftvägssymtom generellt och att en del utvecklar KOL och autoimmun lunginflammation. I denna studie skickar vi ut en enkät till de patienter vi har i vårt register och inhämtar information om rökning och luftvägssymtom för att se ifall det finns någon skillnad mellan de patienter som röker och de som inte röker.

Lekmannabeskrivning.
Doktorandprojekt för Peter Olsson
Bakgrund
Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en av de vanligaste reumatologiska sjukdomarna med en prevalens på som uppskattas ligga mellan 0,1-2,4/1000 invånare. Huvudsymtomen utgörs av torrhet i ögon och mun p.g.a. autoimmun inflammation i tår- och spottkörtlar. Även andra s.k. exokrina körtlar kan påverkas med torrhet i luftrören, näsan, genitalt och i huden som följd. Torrheten i ögon och mun är mycket uttalad ibland är tår och salivproduktion helt upphävd. När man har besvär med torrhet och samtidigt har en annan reumatologisk sjukdom, t.ex. reumatoid artrit, SLE, systemisk skleros, benämns tillståndet sekundärt Sjögrens (sSS) syndrom. Vid pSS kan även andra organ drabbas så som lungor, hud, leder och njurar. Besvären från dessa organ är ofta milda jämför med andra reumatologiska sjukdomar. Ett av de större bekymren vid pSS är en uttalad trötthet. Orsaken är inte känd men en teori är att inflammatoriska signalmolekyler (interferon) påverkar hjärnan. Immunologiskt ser man än hög förekomst av autoantikroppar ffa anti-SSA, SSB samt reumatoid faktor (RF) och antinukleära antikroppar. RF är en antikropp som binder andra antikroppar. Behandlingen av pSS är i dagsläget begränsad och utgörs huvudsakligen av tår- och salivsubstitut. Det finns ingen godkänd medicin som påverkar utvecklingen av pSS. I enstaka fall med svårare engagemang av t.ex. lungorna används immunhämmande läkemedel som används vid andra reumatologiska tillstånd. Det finns ett stort behov av att kartlägga bakomliggande sjukdomsmekanism för att driva forskningen framåt så att vi på sikt kan få fram mediciner för pSS.
Mitt doktorandprojekt innefattar både försök att hitta omgivningsfaktorer som påverkar risken för utveckling av pSS samt analyser av inflammatoriska signalproteiner (cytokiner) i serum hos patienter med pSS för att få fördjupad förståelse för sjukdomsutvecklingen samt vad som driver inflammationen.