Den 7 november 2013 besöker vi Thomas Mandl på hans arbetsplats, vilket är Skånes universitetssjukhus i Malmö (SUS).

Vem är Thomas Mandl?

Thomas Mandl är född 1973 och är docent och överläkare på reumatologiska kliniken på SUS i Malmö. Vi ställer frågan om varför hans akademiska inriktning hamnat inom medicinen. Thomas berättar att anledningen till detta är att han redan under skoltiden var intresserad av biologi och naturvetenskap. Ingen tidigare i hans släkt har enligt Mandl utbildat sig till läkare, men det kanske blir så framöver, vem vet?

Vid vårt besök hos Thomas Mandl ställer vi frågor som vi tror att många av våra läsare är intresserade av. Vi frågar Thomas om vilket som ger honom mest i sitt dagliga arbete, att arbeta som traditionell läkare eller att forska. Thomas svarar att det som tilltalar honom mest är att hålla föredrag, föreläsningar och arbeta med patienter, men för att kunna göra detta på bästa vis måste man också vara insatt i aktuell forskning. Att hålla sig à jour med aktuell forskning och med forskare världen över, innebär att Thomas deltar i internationella konferenser och bland annat det återkommande Sjögren syndrom symposiet. I år, berättar Thomas, avhölls detta symposium i Japan.

Thomas förklarar att sådana sammankomster betyder mycket för hans arbete och att han får en bild om hur arbetet mot sjukdomen fortskrider globalt. I övrigt upplevde Thomas Japan som ett mycket trevligt positivt och väldigt rent land och han kan gärna tänka sig att åka dit igen. Thomas är vid sidan om sitt ordinarie arbete vice ordförande i Stiftelsen Sjögrens syndrom. Vi undrar naturligtvis varför han engagerat sig i stiftelsen. Thomas förklarar att stiftelsen kompletterar hans ordinarie arbete på ett naturligt vis. Stiftelsens huvuduppgift är att bedöma forskningsansökningar angående Sjögrens syndrom och den kunskap han besitter tillsammans med en ögonläkare och en övertandläkare i stiftelsens styrelse, skall i största möjliga mån, säkra att beviljade forskningsanslag från stiftelsen verkligen används på rätt sätt. Stiftelsen sammanträder vid två tillfällen om året. Thomas framhåller också att en läkare måste kunna balansera mellan att vara pragmatisk och filantropisk, så att patienten känner att läkaren tar notis om vederbörande som en person och inte enbart som ett studieobjekt. Dock är det så, menar Thomas, att var och en bör vara en aning självkritisk och hjälpa till. Det kan vara att man kanske inte mår bra av vissa mediciner, allergier m.m. och då bör man hjälpa både sig själv och den anlitande läkaren genom att informera om sådana omständigheter.

De vanligaste frågorna från patienter angående Sjögrens syndrom som Thomas uppleversammanklingar väl med de frågor som SjögrensJournal ofta får. Det är främst frågor omtrötthet, dålig koncentrationsförmåga, magfrågor och andningsbesvär.

Kan moderna dieter, typ 5:2,LCHF eller naturläkemedel lindraSjögrens syndrom?

Till denna fråga ställer sig Thomas tveksam. Dieter kan riskera att vissa personer tror på detta in absurdum. Visst kan det hjälpa, men i det stora hela finns det tyvärr inga genvägar till lindring. Var och en kan prova sig fram, men man bör göra detta med insikt och måttfullhet. Thomas svar får oss att återkomma till om han genomgående är en pragmatiker i sitt yrke? Thomas svarar då att det är viktigt att de råd man ger en patient måste man kunna stå för. Om tillräckligt många anger att något hjälper så kan detta vara en utgångspunkt för att studera detta mer systematiskt, exempelvis inom ett forskningsprojekt.

Vi undrar vilken forskning som Thomas för närvarande är engagerad i.

Han uppger att hans forskning främst består av tre delar och omfattar inre organengagemang vid primärt Sjögrens syndrom. Thomas uppger att syftet med hans studier är att hos patienter med primärt Sjögrens syndrom (pSS) studera förekomst av inre organengagemang samt beskriva sjukdomsmekanismerna bakom dessa. Hans forskning består av tre delar, dels en studie som studerar förekomst av neuropsykiatriska symtom hos pSS patienter i vilken patienterna undersöks med ett batteri av neuropsykologiska tester, magnetkameraundersökning av hjärnan, samt analys av, i syfte att undersöka förekomst av neuropsykiatriska symtom samt trötthet och relatera dessa till inflammation och magnetkamerafynd, för att hitta förklaringsmodeller till varför patienter upplever en handikappande trötthet, koncentrationssvårigheter och psykiatriska symtom, symtom som oftast är de som mest inskränker dessa patienters arbetsförmåga och livskvalitet. Andra delen studerar förekomst av lungengagemang hos pSS patienter. Man har i tidigare avslutade studier sett att kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är vanligt förekommande hos pSS patienter och drabbar även ca 30% av de pSS patienter som aldrig rökt.

I vidare studier skall det undersökas vilka mekanismer som kan bidra till utvecklingen av KOL vid pSS och se om diagnostiken av KOL vid pSS kan förfinas. I sista delen studeras förekomst av magtarmbesvär, oftast irritabel tjocktarm (IBS) hos pSS patienter och mekanismer bakom de besvär patienterna upplever. Vidare studeras ifall låggradig inflammation i tarmen kan bidra härtill. Hans redogörelse väcker den intressanta frågan om det möjligtvis kan vara så att pSS i sig kan orsaka KOL och detta utan att vederbörande har rökt eller vistats i olämplig miljö? Thomas svarar att i nuläget kan det inte uteslutas.

Många kontaktar Sjögrens Journal och ställer frågor om hur det egentligen skall gå till att eventuellt få en diagnos pSS.

Thomas framhåller att normalt söker man sig i första hand till primärvården och att läkare där skall leda utredningsarbetet. Vanligtvis är det oftast en reumatolog som ställer diagnosen, men en primärvårdsläkare kan också göra det idag. Själva undersökningen indelas i tre steg, genom besök hos tandläkare, ögonläkare och genom blodprov. Vidare skall, som ovan nämnts, alla vårdcentraler klara av detta i första hand, men möjligheten att skriva en remiss till specialist finns ju alltid om man, som läkare, känner att Sjögrens syndrom inte är en sjukdom som man är tillräckligt insatt i. På frågan om man bör vända sig till utvalda sjukhus i landet svarar Thomas att alla regioner i Sverige skall klara detta.

De amerikansk-europeiska kriterier som gäller idag

Vilket förmodligen alla känner till så krävs att fyra av sex kriterier uppfylls för att erhålla diagnos. Dessa är:

AECC kriterierna – 4 av 6 (inkl nr 5 el 6)

1. Subjektiv muntorrhet
2. Subjektiv ögontorrhet
3. Onormal Schirmertest eller Rose Bengal/Lissamin grön färgning
4. Onormal ostimulerad sialometri (eller scint)
5. Onormal läppkörtelbiopsi – fokal sialoadenit
6. Förekomst av anti-SSA/SSB ak Exklusion: antikolinergika, sarcoidos, Hepatit C mfl