Trevliga människor avgörande

När Thomas Mandl, 38 år, i mitten av 1990-talet, som ung läkarstudent, hamnade på reumatologen på dåvarande MAS, träffade han en mängd glada och trevliga människor som bland annat forskade på Sjögrens syndrom. Dessa människor avgjorde hans framtida läkare- och forskarbana.

– En av personerna han då träffade var Rolf Manthorpe som startade forskningen i Malmö på Sjögrens syndrom och drev den framåt att bli en av de stora grenarna forskningsmässigt där, säger Thomas som menar att det där att personkemin stämde var en av de avgörande delarna till att han efter läkarexamen och en tid som AT-läkare i Jönköping återvände till Malmö och MAS, nuvarande SUS, och hans nuvarande arbets- och forskningsplats Reumatologen.

Efterhand som han kom in i forskningsarbetet upptäckte han att det var ett stort arbetsområde.

– Jämfört med andra sjukdomar är det fortfarande relativt lite som är gjort. Plus att sjukdomen har många olika facetter och behoven är väldigt stora. Det är faktiskt så att det finns patienter idag som har symptom vi ännu inte har behandling för.

Han menar dock att medvetenheten om Sjögrens syndrom hos läkare, även på vårdcentralen, har ökat på senare år.

– Jag har varit ute ganska mycket och föreläst. Men även om man kan ställa en diagnos har vi ju tyvärr inte alltid tillräckligt att erbjuda att erbjuda i medicinväg åt våra patienter.

Nordiskt samarbete

Forskningen kring Sjögrens syndrom kretsar inte bara kring svenska patienter. Thomas medverkar också i ett svensk-norskt samarbete med en stor patientgrupp som finns i Malmö, Stockholm och Uppsala i Sverige och Bergen och Stavanger i Norge.

– Det handlar om närmare 600 personer som vi samlat in uppgifter för att undersöka genetiska faktorers betydelse i sjukdomen. En del resultat har börjat komma ut ur detta samarbete. Där man kunnat se en koppling mellan förekomst av vissa gener och sjukdomen. Vi vet också sedan tidigare att förekomst av vissa vävnadstyper innebär en risk för att få sjukdomen.

Thomas tycker att patienterna ställer upp bra för att hjälpa forskarna med information på olika sätt.

– Det är också väldigt tacksamma patienter, tillägger han.

Thomas håller just på att arbeta med en studie om trötthet..

– Det är ju många patienter som har Sjögrens som klagar över tröttheten, att de tänker långsamt och oklart.

Något resultat är ännu inte klart från just den studien.

.

Risk för cancer

Många forskare inom den medicinska världen lägger gärna sin forskning så att den på något sätt tangerar sjukdomen cancer, eftersom det då kan vara mindre svårt att få finansierat sin forskning.

– Det är även så här eftersom Sjögrens syndrom är den av alla inflammatoriska sjukdomar där risken för att utveckla lymfkörtelcancer (lymfom) är som störst. Risken för en med Sjögrens att utveckla lymfom är 16 gånger större än hos normalbefolkningen. Dock ska inte risken överdrivas då det stora flertalet patienter trots allt aldrig utvecklar lymfom utan endast en mindre andel, tillägger Thomas Mandl.

Torrheten har alla

Sjögrens är ju en systemsjukdom som kan drabba flera organ i kroppen på olika sätt hos olika patienter, med vissa gemensamma nämnare.

– Torrheten i ögon och mun har ju alla, men det som stör patienterna mest är tröttheten. De och andra symptom är något är något vi måste utveckla nya strategier för att kunna behandla. Det är inte helt enkelt eftersom det är en mångfacetterad sjukdom vi tittar på, som dessutom är lite eftersatt och något av ett dolt handikapp för den som drabbas, tillägger Thomas Mandl som är mycket engagerad både som läkare och forskare. Så engagerad att han dessutom är medlem av Riksföreningen Sjögrens Syndrom och är ledamot av dess styrelse.

– Jämfört med andra sjukdomar är det fortfarande relativt lite som är gjort. Plus att sjukdomen har många olika facetter och behoven är väldigt stora, säger Thomas Mandl, specialist i Reumatologi och Invärtesmedicin vid Reumatologiska kliniken i Malmö.

Tommy Paremo