Inflammatoriska systemsjukdomar

De reumatiska inflammatoriska systemsjukdomarna innefattar en mängd olika sjukdomar där ett eller flera organ blir inflammerade. Vilket eller vilka organ som berörs påverkar de symtom som uppträder.

Allmänna symtom kan vara hudförändringar, Raynauds fenomen (se eget avsnitt), håravfall, torra slemhinnor, sväljningsproblem, muskelsvaghet, hjärtsäcks- eller lungsäcksinflammation, hosta, andfåddhet, domningar i händer eller fötter och psykiska problem som nydebuterad depression.

Sjögrens syndrom är en systemsjukdom och det finns ett 80-tal diagnotiserade reumatiska systemsjukdomar.

Vi ska i Sjögrens journal berätta mera om de olika systemsjukdomarna och vi inleder med psoriasis.

Tommy Paremo

Psoriasis är en hudsjukdom

Psoriasis är en hudsjukdom som ger röda hudfläckar som fjällar och ibland kliar. Orsaken är en inflammation i de övre hudlagren. För de flesta är besvären lindriga, men för vissa kan de bli så stora att det sociala livet påverkas.

Sjukdomen går i skov vilket innebär att man i perioder kan ha små eller inga besvär alls, för att sedan ha perioder när utslagen blir värre.

Risken att få sjukdomen ökar om någon annan i familjen har psoriasis. Även om sjukdomen är ärftlig krävs det ofta också att något utlöser den, till exempel olika typer av infektioner, läkemedel eller psykisk stress.

Ungefär två till tre procent av befolkningen har psoriasis och den är lika vanlig bland män som kvinnor.

Symtom

Vanliga tecken på psoriasis är att man

• får röda, fjällande fläckar på olika delar av kroppen
• blir röd i hudveck, till exempel ljumskar och armhålor
• får små gropar i naglarna.BehandlingOm man har måttliga till svårare besvär behöver man regelbunden behandling, till exempel med receptbelagda krämer eller ljusbehandling. Även om man inte kan bli helt frisk från psoriasis brukar behandlingen kunna göra att besvären minskar.Huden har flera lagerDet yttersta hudlagret kallas överhuden. Ytterst i överhuden ligger hornlagret, som består av döda hudceller. Underifrån bildas hela tiden nya hudceller som i jämn takt ersätter gamla celler som lossnar. Den här omsättningen av hudceller tar cirka sex-sju veckor. När man har psoriasis bildas cellerna i överhuden snabbare än vanligt. Ett normalt hornlager hinner inte bildas och cellerna lossnar inte längre en och en utan flagar av i stora sjok, man fjällar. Det beror på en inflammation i överhuden och i de yttersta delarna av läderhuden. Inflammationen ökar blodcirkulationen vilket gör att huden rodnar och blir varm. Både arv och miljö har betydelse för om man får psoriasis eller inte. Exakt hur psoriasis ärvs är inte klarlagt men risken för att få sjukdomen ökar om någon annan i familjen har psoriasis. Här är några miljöfaktorer som kan utlösa och försämra besvären
• Varför får man psoriasis?
• Psoriasis kommer ofta i så kallade skov. Det innebär att man kan ha perioder med små eller inga besvär och perioder när sjukdomen blossar upp och hudutslagen blir större.
• Huden blir inflammerad
• De övriga hudlagren kallas läderhuden och underhuden.
• Huden består av flera olika lager och har bland annat som uppgift att skydda kroppen mot ultraviolett strålning och bakterie- och virusangrepp. Huden hjälper även till att hålla rätt kroppstemperatur.
• Om man inte har så stora besvär kan det hjälpa att ta ett varmt bad eller basta så att hudflagorna på den fjällande huden faller av. Även salva eller kräm som innehåller till exempel salicylsyra eller karbamid kan göra att man blir av med fläckarna.

• infektioner som exempelvis halsfluss
• psykisk stress, som man kan drabbas av när man exempelvis genomgår en skilsmässa, förlorar en nära anhörig eller blir av med sitt arbete
• vissa läkemedel som till exempel litium eller vissa blodtrycksmediciner
• alkohol
• rökning
• en skada i huden, av till exempel nötning eller efter en brännskada
• för lite sol och ibland även för mycket sol. Hur stora besvär man får skiljer sig från person till person. De flesta får en lindrig form av psoriasis och lider inte så mycket av sjukdomen. Men om sjukdomen bryter ut när man är ung eller om någon annan i familjen också har sjukdomen ökar risken för att man får något svårare besvär.Ibland kan en svårare period av psoriasis gå över av sig själv medan man andra gånger behöver få behandling. För många räcker det att behandlas med avfjällande krämer och salvor. Om det inte hjälper kan man behöva läkemedel eller behandling med till exempel UV-ljus.Ger ibland ledbesvär En läkare kan ofta avgöra om man har psoriasis genom en enkel undersökning. Läkaren brukar undersöka hela kroppen för att se om hudutslagen sitter på de, för psoriasis, typiska ställena. För att se hur huden ser ut under utslagen brukar läkaren skrapa lite lätt på utslagen för att fjällen ska lossna. Om man har psoriasis är ytan där fjällen suttit ljust rödaktig och ibland syns också små punktformiga blödningar.
• Läkaren undersöker utslagen
• Psoriasisartrit är en ledsjukdom man kan få om man har psoriasis. Psoriasisartrit bryter vanligen ut när man är 30-55 år och hudsymtomen kommer oftast före ledbesvären. Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som hos män. Knappt en femtedel av alla psoriasisjuka får ledbesvär.
• För vissa kan besvären vara så stora att de påverkar hela det sociala livet. Då är det viktigt att man både får behandling som lindrar och att man hittar ett sätt att leva med sjukdomen. Ett bra stöd kan man få av att prata med sin läkare eller annan vårdpersonal. Det finns även patientföreningar där man till exempel kan få tala med stödpersoner med egna erfarenheter av att leva med psoriasis. Det finns också särskilda föreningar för unga.
• Sjukdomen går inte över men kan lindras
• För de flesta bryter sjukdomen ut i 20-årsåldern eller i 40-50-årsåldern, men psoriasis kan bryta ut i alla åldrar.